Skadliga effekter av PD-1, PD-L1-hämmare i TNBC
TNBC står för cirka 10 % till 20 % av alla BC-fall och är associerat med en dödlighet på över 40 % inom de första 5 åren. Behandlingsalternativen är begränsade, med neoadjuvant kemoterapi som det primära farmakoterapialternativet. På grund av sjukdomens heterogenitet och skillnader i tumörkänslighet har olika onkologiska kombinationsregimer prövats, vilket resulterat i olika utfall och prognoser.
Tillkomsten av PD-1- och PD-L1-hämmarna – två klasser av immunkontrollpunktshämmare – öppnade en ny behandlingsväg för patienter med denna förödande sjukdom. Atezolizumab, en PD-L1-hämmare, godkändes först i mars 2019 för att användas i kombination med kemoterapi som förstahandsbehandling hos patienter med PD-L1-positiv avancerad eller metastaserad TNBC, men dess godkännande drogs tillbaka i augusti 2021. För närvarande, pembrolizumab är den enda PD-1-hämmaren som är godkänd i USA för högrisk, tidigt stadium och lokalt återkommande inoperabel eller metastaserande TNBC, även om detta inte utesluter experimentell eller off-label användning av andra medel.
Utredarna sökte i tre databaser – PubMed, Embase och Cochrane Library – från 1 mars 1980 till 30 juni 2022 till utvärdera biverkningsprofilen (AE) och säkerheten för PD-1- eller PD-L1-hämmare hos TNBC-patienter. För att inkluderas i den systematiska översikten och metaanalysen, var studierna tvungna att involvera patienter med TNBC; användning av en PD-1- eller PD-L1-hämmare; inkludera en kontrollgrupp; tillhandahålla information om AE; och publiceras på engelska. Fallrapporter, fallserier, fallkontrollerade studier, kohortstudier, protokoll, sekundära forskningsartiklar, djurstudier, de som inte inkluderade en PD-1- eller PD-L1-hämmare och dubbletter av artiklar exkluderades.
Utredarna identifierade nio artiklar – en som bara använde PD-1-hämmare, tre som använde PD-1-hämmare plus kemoterapi och fem som använde PD-L1-hämmare i kombination med kemoterapi – som inkluderade totalt 2 941 patienter. Av dessa 2 941 patienter hade 1 055 fått PD-L1-hämmaren atezolizumab; 1 721 hade fått PD-1-hämmaren, pembrolizumab; 165 hade fått PD-1-hämmaren, durvalumab (off-label-användning); och 2 339 var i kontrollgruppen. Data fanns tillgängliga om AE för åtta av de nio tidningarna i www.clinicaltrials.gov database.
Bland de vanligaste allvarliga biverkningarna som identifierades var neutropeni (3,15 %), trötthet (2,5 %), anemi (2,16 %), binjurebarksvikt (1,7 %) och förhöjda alaninaminotransferas (ALT) (1,47 %). Allvarliga immunrelaterade biverkningar som inträffade hos färre än 1 % av patienterna inkluderade pneumonit, hypotyreos och hypertyreos. En ytterligare analys av allvarlig lunginflammation visade att när antingen PD-1- eller PD-L1-hämmare kombinerades med kemoterapi, ökade risken mer än 2,5 gånger (oddskvot [OR] 2,52; 95 % KI, 1,02-6,26). Risken för allvarlig hypotyreos var störst i gruppen som fick en PD-1-hämmare tillsammans med kemoterapi men var också förhöjd hos de som fick PD-1- och PD-L1-hämmare jämfört med kemoterapi. Användning av PD-1-hämmare var associerad med en signifikant ökad risk för ALAT-höjningar som inte tillskrevs kemoterapi (OR 1,63; 95 % CI, 1,06-2,52). Risken för binjurebarksvikt var markant förhöjd nästan 19 gånger i antingen PD-1- eller PD-L1-hämmargruppen jämfört med kemoterapigruppen (OR 18,81; 95 % KI, 3,42-103,40).
Bland de vanligaste icke-allvarliga biverkningarna som rapporterades var illamående, trötthet, anemi, diarré, huvudvärk och artralgi. Risken för hypotyreos var 3,6 gånger högre (OR 3,63; 95 % CI, 2,92-4,51) i PD-1- eller PD-L1-hämmargrupperna än i kemoterapigruppen; risken var förhöjd för båda grupperna separat men var högre i PD-1-hämmargruppen (OR 5,74; 95 % KI, 1,48-22,20) än PD-L1-hämmargruppen (OR 3,85; 95 % KI, 2,72-5,44). Klåda och hudutslag var vanligare med ICI än med kemoterapi. Feber förekom också oftare med PDL-1-hämmarna.
Dessutom en state-of-the-art recension publicerades i decembernumret 2022 av JACC Kardio-onkologi identifierade ett samband mellan ICI-terapi och utvecklingen av accelererad ateroskleros och aterosklerotiska kardiovaskulära händelser. Mer information behövs om potentiell kardiovaskulär risk. Vid denna tidpunkt måste rollen för statiner och proproteinkonvertas subtilisin/kexin typ 9-hämmare definieras ytterligare vid hanteringen av dessa tillstånd.
Denna systematiska översikt och metaanalys, tillsammans med den senaste översynen, ger insikt i AE-profilen för PD-1- och PD-L1-hämmare när de används i TNBC. Apotekare kan använda denna information för att övervaka och ge råd till patienter med TNBC som får dessa medel.
Innehållet i den här artikeln är endast i informationssyfte. Innehållet är inte avsett att ersätta professionell rådgivning. Att lita på all information som tillhandahålls i denna artikel sker helt på egen risk.
« Klicka här för att gå tillbaka till bröstcanceruppdateringen.